Hej fina läsare <3 Har du sett så vacker naturen är nu? Jag kan inte se mig mätt på alla färger ;o)
De senaste veckorna har ett datum den 11/10 lyst i min kalender. Lite spänning och lite oro har färgat mina tankar omkring det speciella datumet.
Varför då? Jo, min sambo leasar en elbil, en Renault Zoe, och den skulle nu servas. Inte här i Eskilstuna där vi bor, utan i Sollentuna där vi skrev kontraktet. Det finns två vägar att välja på när man ska åka dit, och eftersom jag inte vill köra i Stockholmstrafiken så finns det bara ett alternativ kvar.
Att åka över Enköping var inga problem, jag startade med 26 mil och när jag kom fram så hade jag gjort av med hälften. Under tiden bilen fick sin service så bjöds jag på frukost, mycket gott och trevligt.
Sedan när bilen var klar, så sa gpsn att det inte fanns tillräckligt med batteri för att åka hem. Problemet var att det inte fanns någon laddstolpe ledig. Jag beslutade mig för att lyssna på min magkänsla, den sa att jag skulle ta mig hem utan problem. Jag bad om universums hjälp och stöd att jag skulle ta mig hem. Så startade jag min återresa, det var mycket vägarbeten i området så gpsn stämde inte med vägarna i området.
Efter att ha kört en liten bit så säger rösten : gör en U-sväng…jag blir genast osäker och tar möjligheten att vända. Varpå den åter säger: gör en U-sväng…nej nu! jag kan ju inte åka fram och tillbaka hur som helst så jag beslutar mig för att köra åt sidan och tänka efter i lugn och ro.
Jag stänger av gpsn i bilen och plockar fram telefonen och väljer Googlemaps, tror att jag väljer Enköpingsalternativet och återupptar färden. Efter bara några minuter så inser jag att jag är på väg mot Stockholm. Men jag är så stolt att jag då lugnt och stilla kan bestämma mig för att fortsätta på den inslagna vägen. Jag känner mig helt trygg, jag vet att jag kan ta mig hem och ha några mil kvar.
Änglarna fick rycka in en gång till under färden, haha, jag höll på att missa avfarten mot Strängnäs. Då kommer åter rösten på gpsn och säger att jag ska göra en u-sväng…på motorvägen…jag inser att jag håller på att köra förbi avfarten och hinner precis svänga av. Tusen tack änglarna för all hjälp. <3
Sedan var allt lugnt! När jag körde upp på garageuppfarten så hade jag tre mil kvar! Så stolt över mig! För att jag hade full tillit till att jag skulle klara det. Jag hade full tillit till att jag hade mina änglar och universum med mig.
Mitt motto som jag skriver nästan varje dag är
ALLT ÄR MÖJLIGT
Inställningen är så viktig! Om du bestämmer dig för att du kan klara av något, då kan du göra det!
Ha en bra helg <3
Änglakramar<3
