Hej fina läsare<3
Det har varit lite tungt och motigt ett par veckor. Dock har det funnits gott om ljusglimtar också som tur är. Arbetsträningen knallar på, är nu uppe i tre och en halv timme måndag till fredag. Planen att komma upp till fyra timmar om en vecka känns inte riktigt genomförbar ännu.
Jag vill att mina barn ska må bra och ha det bra. Jag vill kunna blåsa på det onda och allt är bra igen. Men det är inte alltid det fungerar så. Det onda sitter på insidan och kan kallas för ångest.
Du mitt fina underbara barn, du är värdefull och älskad, tro inget annat. Men du behöver hitta kärleken och tron på dig själv. Tro på att du är världens bästa (det gäller alla mina barn) tro på att du duger. Tro på att du är värdig och accepterad.
Snälla ni som läser detta, kan ni inte hjälpa mig att komma på hur jag mer ska kunna stötta mitt barn. Jag finns här, vi talar i telefon, jag besöker dig och jag försöker skicka positiva affirmationer och uppmuntrande och stärkande texter. Hjälp en mamma hitta fler sätt att göra livet ljusare för någon som ser sig själv ensam i mörkret.
Ljus och Änglakramar till er <3
