Jag har alltid “trott” att jag har skyddsänglar och under åren som jag pendlade till jobbet så började jag till och med prata med dem. När bilen for av vägen där det var underkyld svarthalka och både snurrade och slog runt innan den stannade i diket så var jag övertygad om att jag hade änglavakt. Inte en skråma på mig, bilen som var skrapad både på taket och sidorna blev dock skrot.

Vid flera tillfällen har jag sett älg komma upp vid vägkanten, första gången fick jag “hjälp” att styra för att inte köra på den. En tydlig visshet sa mig att kör så och så då går det bra och det gjorde det. De andra gångerna så har älgarna stannat vid kanten och väntat tills jag passerat innan de gick över vägen.

Jag ansåg mig vara ateist, för nej jag trodde absolut inte på Gud, men det är klart att “någonting finns där ute”. Ödet kallade jag det. När jag bad på nätterna att få hjälp att ta mig ur den situation jag befann mig i och det efter en tid gick i uppfyllelse då sa jag att det var ödet som hjälpte mig. Attraktionslagen hade jag då inte hört talas om och ska jag vara riktigt ärlig så är det bara något år sedan som jag läste om den första gången.

Anledningen till att jag inte trodde på någon Gud är att jag någonstans i min barndom blivit grymt sviken och tappat tron. Jag bad aftonbön varje kväll, annars kunde jag inte sova. Det låter lite motsägelsefullt. Gud som haver barnen kär…den Gud älskar lyckan får? Där har vi svaret, jag var olycklig och tolkade det som att Gud inte älskade mig? Troligen skuldbelade jag mig själv att det var mitt fel det som hänt och att jag var olycklig.

Min sambo och jag hade inte pratat någonting om änglar, kvarvarande själar, hjälpare eller andra dimensioner tills för tolv år sedan. Då köpte min äldsta son ett “spökhus” en gammal Grindstuga från 1800-talet. Det lilla huset var i dåligt skick och de var tvungna att riva ut det mesta, ett tag stod det uppallat på domkraft för att göra ny grund. I fortsättningen kommer jag att kalla “spöken” för “de inneboende” jag tycker det låter bättre. Dessa hade haft det ostört i många år och så kommer det ett par byggjobbare och bråkar.

Njut av livet och ta hand om er <3

Änglakramar och kärlek <3